Med min bil runt Europa - Del 5 och 6

Det var fortfarande fint väder och de spelade någon glad, fransk pop låt på radion. Jag hade tagit mig från Nimes till Cannes och nu var vid vägspärren till Monaco och staden Monte Carlo. Massa bilar stod i kö och väntade, allt gick smidigt och det tog bara 10 minuter så var jag igenom. Redan efter bommarna började det luta kraftig och en tunnel uppenbarade sig framför mig. Tunnelns väg gick inte bara nerför, utan svängde också kraftigt. Bilarna hade hög hastighet och stressade ner ledet av bilar, tunnelns lysen såg ut som en spegelbild av gatusträcken.
Det var inte bara personbilar som tog samma branta väg ner, utan lastbilar, limousiner och vespor använde samma väg.
Solens strålar träffade mig rakt i ansiktet och fick kisande styra mig ner. Vägen var fortfarande lika brant och fortsatte att vara så ända ner till hamnen. Husen var alla vackra och välskötta, men trångt och in klämda på lilla ytan, för landet är bara något större än Vatikanstaten och med en befolkning på 32500 inv.
Staden blev erkänd år 1297 och har styrts av ätten Grimaldi sedan dess, Maris Albert tog över sin bortgångne far år 2005 och blev då landets Furste.
Det som jag förknippar med Monaco är deras färger, rött och vitt, sen är det F1 och cirkus. Som liten tittade jag på Monacos cirkus som var alltid runt påsken om jag inte minns helt fel. Och furste familjen satt alltid längs fram med sina röd-vita skarfar, senare var också Stefanie med i cirkusen och gjorde en kort karriär.
Nu var jag här, det skulle inte bli en lång visit, men tillräckligt för att få se mini landet.
Det första jag gjorde var att leta parkering, nu när staden är så pytteliten är alla parkeringar under jord och skyltar som säger att det är fullt. Så det tog tid att hitta nått som var ledig. For ner 3 våningar och ställde bilen mellan 2 pelare, det blev inte en mäster parkering. Från parkeringen fick man använda en rullgång, typ som en rulltrappa fast den hade inga trappsteg, precis som på flygplatserna. Första gången som jag såg det i ett parkeringshus, var imponerad och så spelades klassisk musik i högtalarna.
Parkeringen funkar som sådan att du får en biljett vid ingången och lägger den i bilen eller i fickan, sen när du ska ut får du gå till en automat och skicka in biljetten samt betalkort. Biljetten registrerar tiden du varit där och stämplas med en ny streckkod som matas in vid utgången, ett bra sätt som gjorde det smidig. Lite dyrt kanske det var.
Vad jag reagerade på i staden var renligheten och inget klotter. Klotter har jag inte skrivit om innan, men det är överallt. Om vi tycker att Sverige har mycket, då är det inget emot vad Sydeuropa har det. Alla historiska byggnader jag besökte hade någon form av sprayning och ”Taggade”, det är för jävligt!!
Jag strosade runt och tittade på båtar mest, vackra motorbåtar låg i hamnen och en jätte gjorde sig mest visuell. Hyrt folk gick och polerade dem, alla hade en uniform på sig och var renrakade – Snyggt och propert. En herre stod och övervakade en anställd som putsade på en träbom, han pekade med ett finger vart det skulle putsas och killen gnodde några gånger, sen pekade han igen och den andra gnodde.
Ja, de rika lever sitt liv.
F1 körs här och är tydligen en jätte grej, för alla som gick på gatan pratade om den årliga händelsen. En svensk kille diskuterade med en annan om däck och fart, några andra stod och vrakade mellan olika F1 tröjor att köpa, det blev en Ferrari.
När jag var där byggde de upp läktarna och jag fattar inte hur de kan köra nere i hamnen, för det är trångt och snävt. Omöjligt att komma upp i hastigheter tyckte nog jag och sen är det säkert ett helvetes oväsen mellan husväggarna när de kommer farandes.
Var där i några timmar, köpte skarfer till min familj och en glass till mig. Nu var det dags att lämna denna stad och åka till nästa, så jag gick ner till parkeringen igen.
Nu blev det andra gången på resan som jag inte hittade min bil, vart ställde jag den nu då? Letade och letade, hittade 4 norrmän som också letade efter sin bil, vi slöt samman och hjälpte varandra. När de hittade sin bil, hade vi lärt känna varandra och de ville promt visa sina viner de hade köpt. Vi pratades vid lite och önskade varandra en trevlig resa. Efter att de lämnade mig så tog det mig 20minuter till innan jag fann bilen mellan pelarna. Den stod där så snällt och väntade på mig, fasen så stressad jag kände mig, men glad att jag nu funnit mitt hemfordon.
Resan uppför var mer än brant, jag svor att mina bromsar skall bytas så fort jag kommer hem i säkert skick. Stannade vid en höjd och såg ut över Monte Carlo, vacker stad, belägen i en brant dal. Lyxigt, ser helikopterplattor på taken och stora båtar på väg in.
Genom tunneln igen och mot Italien!

Monaco ligger bara några km från gränsen och jag såg fram emot Italien, dess mat, viner och annorlunda kultur. Rutten var ju ändrad och jag hade medvetet stressat mig fram lite i slutet, just för att hinna med Italien lite extra.
Jag bilade rätt högt upp och kunde se havet flera gånger mellan kullarna. När Italiens gräns var nådd och jag knappade in Pisa på GPS:n, började det slutta nerför och snäva kurvor avlöstes med tunnlar och hetsig trafik. Allt gick fort, för fort, hastigheten låg nog runt 180km och alla körde så.
Om en olycka skulle dyka upp i nästa krök hade jag med all säkerhet haft en bil i häcken.
Stannade efter en timma och pustade ut, tog några fina sommar kort längs med vägen. Maskrosorna hade nu blommat färdig och väntade på att vinden skulle ta sina frön med sig. Gräset var grönt och frodig, insekterna svärmade bland gula och röda blommor, härligt varmt och Medelhavets bris fick mig att stanna lite extra länge.
När de första byarna kom, blev jag lite förvånad. Hade trott att det skulle se Italienskt ut, men arkitekturen såg mer alpisk ut där de låg längs med sluttningarna. Jag var ännu inte vid vattnet och körde på motorvägen mot Pisa. Passerade vägen till Milano där jag egentligen skulle svänga av först, men forstsatte någon timme till. Kl 19 stannade jag vid staden Vineado, en tråkig stad och jag hade hoppats på mycket mer. I och för sig hade de en mycket stor strand och jag passade på att svalka fötterna.
Ofta när jag planerar nästa sovplats så blir det mest att jag knappar in ett ”slutmål” och ser hur långt jag hinner. Hittar jag nått kul, då stannar jag tidigare, eller så fortsätter jag tills målet är nått.
Nu kände jag mig inte nöjd och tyckte att det första jag sett av Italien är allt annat än bra. Tog mig därför hela vägen till Pisa, men vek av från motorvägen tidig och fortsatte på småvägar. Närmare Pisa förändrades det mesta och ett mer ”Toscana landskap” började ta form. Skyltar visade överallt vart det fanns hotell, dessutom hade skyltarna klassnings stjärnor vid sidan. Så det var enkelt att hitta till ett bra hotell i Pisa, det blev ett 2 stjärnigt motell som kostade mig 45€ och utan parkering. Men jag var för trött att leta efter billigare och betalparkering, klockan var 21.00 och jag hade kört i Italien över 4 timmar.
Fördelen med motellet var läget, det låg bara 1 minut från tornet och restauranger. Ägaren varnade att alla bilar innanför stadsmurarna måste ha special biljett och var svår att få. Jag sket i vilket och la fram en fusk lapp i rutan och hoppades på det bästa. 12 timmar hade jag nu varit i en klibbig bil och det första som jag gjorde var att stå i en dusch tills varmvattnet tog slut. Duschning är nog det som jag längtar efter mest efter varje dags etapp och det är också det som känns bäst efteråt.
Pisa är en mycket gammal stad och har dessutom varit ett turistmål under en lång tid med. Det kända tornet som lutar, började byggas år 1173 och tog nästa 200 år att bli klar. Marken är sank och Tornet började luta redan under byggtiden, därför gjordes toppen i en annan lutning för att få lutningsgraderna att fortsätta öka.
Tornet är egentligen ett klocktorn till Domkyrkan bredvid och som är också utsökt vacker.
När jag besökte dem var det skumt och solen stod lågt på himmelen, kvartermusik spelade Lady och Lufsen toner och allt var så där romantiskt som jag föreställt mig.
Eftersom jag nu var i Italien behövdes det en Pizzeria för att allt skulle kännas bra, hittade några mysiga varianter och valde den med en busslast unga kvinnor från Österrike. Maten var fin, vinet desto bättre. Sa att jag letade efter goda viner att ta med hem, då fick jag smaka på flera från Toscana. Fastnade för Classico och beställde in en flaska. Efter maten bjöds det på Italiensk konjak till kaffet och jag stannade till stängnings dags.
När jag la mig ställde jag klockan på 08.20, behövde inte gå upp kl 06 som jag gjort alla andra dagar under min resa. För turist informationen i Pisa öppnade 09 och allt annat var stängt. På morgonen tog jag en stads promenad och gick bredvid en kanal och tittade på byggnader. Flera av dem hade Pisas stadsvapen inristat i sig, det kristna korsfarare korset.
När Informationen öppnade hade jag redan ätit frukost, rätt så skoj, för när jag skulle betala mackan hade jag inga pengar och fick springa till bilen och hämta plånboken. Dessutom var hon sen på Informationen och visste inte så mycket men jag fick tips om olika vingårdar och sevärdheter. Inte mycket var öppet idag och jag satte kurs mot en by som låg på en kulle, de skulle ha mycket bra urval på viner och oliver.
Toscana är nog det område som jag har nära toppen av min kulinariska lista, de råvaror och rätter man finner där är otroligt och jag blir hungrig bara jag tänker på det.
Toscana triangeln kallar man det för och är ett område mellan kommunerna Massacarrara-Arezzo-Grosseto. Tyvärr missade jag Livorno, det ska nämligen vara det vackraste har jag hört. Förutom maten är Toscana känt för sin Marmor och när dialekten som talas är den renaste och finaste av dem alla.
Helt enkelt ett perfekt ställe.
Bilen lyckades att inte få några böter och jag körde visslande ifrån Pisa och mot vinköp. Den by som jag bestämde mig för blev San Mimin och var en liten charmig by. Special affären var öppen och jag klev in i all saliga dofter man kan tänka sig. Frågade om olika sorter och fick avancerade svar tillbaka på Italienska. Hon plockade fram några flaskor och några till, sen stod jag där med 12 stycken och hon himlade sig över mängden. Jag fick en vacker trälåda att ta dem i och prislappen sparade jag för att rama in, får så dyrt blev det. En låda och 12 flaskor röd vin från Toscana, nu ångrade jag mig att jag inte ställde bilen närmare än vad jag gjorde, fasen vad tungt det var.
Knappade in Venedig på GPS:n och körde med förhoppning att något skoj skulle dyka upp på vägen. Instrumentet ville att jag skulle ta den snabbaste vägen, vilket jag gjorde och det blev motorväg. Hetsigt igen och bergen svischade förbi, såg inget av intresse, eller rättare sagt det gick för fort.
Svängde av den tråkiga motorvägen runt 13.00 och såg Adriatiska havet för första gången och vägen till Venedig.
Trafiken var tät åt båda hållen, men en ström av bilar hem var nog mest markant.
Precis innan bron över finns det 2 olika parkeringar, den ena är 24 timmars och den andra över dan och låses till morgonen där på. Biljetten kostar 3,5€ och 5€ för bussbiljetten över och tillbaks, allt fanns i biljett kuren. 2 minuter till fots tog det till vägen och 10minuter gick varje buss, kanon. Egentligen skall man ha en heldag i Venedig, men inte en vecka som många påstår. Varför uppleva En (liten) stad och missa hela Italien (som faktiskt är ett rätt litet land). Jag hade i alla fall bara en dag på mig, så blev det.
Den långa bron var häftig att åka över på, mycket för att jag såg staden redan tidigt från håll och de kända byggnaderna kom närmare och närmare.
Bussen stannade vid brons slut och var en central station, både för buss och båtar. Staden är ju som bekant tom på bilar och denna 100km plätt är det ända som bilar kan finnas vid.
Jag hade ingen karta med mig, så jag började följa turist strömmen.
Ett bra val, men kanske lite tråkigt, jag vill ju uppleva saker på egen hand. Kanske svårt i ett så turist tät område som Venedig, men jag gjorde ett försök och bröt mig ur strömmen. Hittade små gränder och mini kanaler lite var stans. Kunde andas ut och ta lite fina bilder, hinna andas in den Venetianska atmosfären.
Venedig skapades på ett träskområde, med träpålar gjorda av ek och alm skapades grunden för denna framgångsrika stad. Folket från fastlandet flydde från Hunnerna som plundrade omgivningarna och stadens namn är från en latinsk fras: ”även jag är här”.
Blomstringen och utvecklingen av staden fick en enorm push under korstågen, just för sitt strategiska läge. Med utveckling kommer makt och Venedig ökade sina gränser till fastlandet, både Kroatien och Italien blev under Venedigs styre. Araberna var de som tryckte tillbaka Venedigs gränser och de var en plåga för många folkslag under lång tid.
Ett mäktigt område, med massa historia bakom sina väggar.

Husen är slitna, men på ett vackert vis och jag skulle inte vilja ändra på nått! Klädestäck hänger mellan husväggarna, gondoljärer sjunger eller visslar och det t.o.m doftar Venedig. Ja, skulle nog säga att allt är som jag gissat och är mycket glad att jag tog min tur genom staden.
Problemet är att jag inte har en karta, lyssnar på andra som är på väg och tror nog inte att jag missade mycket, knepigast var dock att hitta till Marco torget. Flera kända broar låg vackert över vattnet, båtar gled sakta under dem och turister hängde genom gluggarna och tog kort. Innan jag hittade torget bestämde jag mig för en matbit, flera ställen var det helt klart överpris, men Pizzeriorna var dock Ok. Köpte mig en Quattro Formaggi – Fyra ostar, och är min favoritpizza, det flyter runt flera ostar i ett tjockt lager och hela gommen vattnas vid varje ny tugga. Ja, så skulle jag nog beskriva smakupplevelsen under ett parasoll vid en av gränderna i Venedig.
Maten, vatten och en Cola kostade mig 14€.
Marco platsen dök upp bakom ett av husen och sa bara pang, för det kändes så, när ett så stort torg öppnade sig i en trång stad som denna. Fullt med turister, men ännu fler duvor. Fasaderna var klädda i guld och målade fresker. Flera stora restauranger låg vid sidan av varandra, men tomt på kunder. Kl var säkert runt 5 och de flesta hade åkt, men priserna hjälpe säkert till att hålla vissa kunder borta.
Från Marco torget gick det båt-bussar, lite osäkert hur de olika gick, men frågade mig fram till en som tog mig till start platsen för de vanliga bussarna.
Från båten såg jag staden och klocktornet, mycket vackert! Första gången jag såg staden i en film var faktiskt Indiana Jones 3, den fick mig att drömma, och nu hade jag fått vandra där under en eftermiddag!
När jag satt på bussen igen var kl 18:30 och den var helt packad av folk. Inte så många gick på där bak och jag tryckte mig in där.
När jag sedan skulle plinga för stoppet vid min bil, öppnades bara de främre dörrarna och inte den bakre. Då hade de en regel att den bakre inte skulle öppnas och jag fick tränga mig igenom mot mitten dörren. Då körde han och jag roppade, han vägrade och fortsatte till nästa. Vid nästa hade jag bara lyckats klämma mig halvvägs igenom och jag började få panik. En tjock gammal kvinna, som helt uppenbart hatade turister, plutade ut sin rumpa och skrek att jag gjorde illa henne varje gång jag klämde mig mellan.
Tillslut sket jag i att säga ”scusi” och flög fram till dörren, en ung kvinna tittade på mig och bad om ursäkt för de andras beteende. Jag tackade henne och kände mig faktiskt illa till mods, en tråkig händelse, på en annars fantastisk dag.
Fick gå i 30min innan jag såg parkeringen, fick se en dryckesautomat och köpte mig en Fanta, NesTé och en Cola. Jag var trött, seg och förbannad. Snacka om att humöret var bort, knappade in färjelägret i Tyskland och drog igång bilen.
Det tog några kringelkrokar innan jag kom ut på motorvägen och den skulle ta mig till Alperna. Jag ställde in mig i den yttersta filen och det är den snabba, bilarna körde i 200km och den innersta i 180km, inte mycket att välja på. Då när jag tittar till den främre bilen, så har han panikbromsat, jag gör det med och hoppas att bilen bakom ser det. Det gör hon, men eftersom bilarna kör så tätt blir reaktionens avstånd kortare och en bil smäller in i henne bakom. Jag ser hur hennes huvud far i slow-motion och bilen saktar in på vårta körfält. Konstigt nog så åker en Polis bil bredvid mig och henne i mitten filen, ser allt men fortsätter i motorvägens riktning. Bilarna kör så snabbt och tätt att det inte går att stanna, säkert hade fler bilar bakom kolliderat med bilen framför.
Jag kunde inte stanna där jag var och fortsatte följa min GPS, men med adrenalinet pumpandes på högsta nivå.
Klockan var rätt mycket när Alperna började synas i horisonten, en lampa hade gått sönder dagen innan och jag visste att det skulle bli mörkt och en rätt så lång körning. Svängde av vid en mack och köpte lampa, då träffade jag på 2 killar som var på resa till en stad i min riktning. De tipsar om vilken väg jag borde välja för att komma till Österrike och Tyskland. Jag tvättar också min ruta på bilen för att få bättre sikt, i Sverige har insekterna inte kommit ännu, men här nere svärmar de. Tror att jag tvättat rutan 30 gånger på olika mackar under mina många hundar mil resa.
Väl uppe i bergen så är det kolsvart och kallt, klockan är runt 19.30 och börjar bli trött. Regnet kommer och det är första gången som jag får vara med om det under min resa, regndropparna är tunga och de slingriga vägarna känns farliga.
Börjar leta hotell och efter ett tag hittar jag en by med ett alp hotell, det kostar mig 40€ och klockan är 20.40.
Hon är en jätte trevlig dam som berättar att säsongen har ännu inte startas och undrar vilken tid som jag vill ha frukost. Visar upp mig till rummet och jag känner att här kommer jag sova kungligt!
Hade planerat att gå upp klockan 05.05, men eftersom hon propsade på att ge mig frukost, så stannade jag givetvis. Andra gäster fanns där och de ville ha frukost lite senare, därför behövde jag vänta till efter 07. Så det blev en sen start för mig, men då fick jag hembakt bröd, Thé, honung och sockerkaka. Hon önskade mig en god säker tripp.
Och så skulle jag akta mig för snö, för det hade snöat en meter bara för 6 dagar sedan, snön låg fortfarande på slänterna och jag ville inte var med om ett oväder där ute med mina sommar däck.
Dimman låg tjock i dalarna och alpstugornas tak såg våta ut efter nattens regn. Jag lämnade Italien och skulle nu igenom Österrike, men fortsättningen finns på den andra sidan.