Reseberättelse Kambodja

Kambodja – En annorlunda semester i ett intressant land

Nu har vi, min fru och jag, också varit i Thailand, vi använde Bangkoks stora nya internationella flygplats Suvarnabhumi som språngbräda för att komma vidare till PhnomPenh och Kambodja.
Ja där stannade vårt Thailandsäventyr och mer än så lär det heller inte bli.
Vi valde Kambodja, ett land som man mest kände till för USA:s enorma flygbombande under Vietnamkriget.
Pol Pot och de Röda Khmererna – Khmer Rouge som jag nu fått lära mej att de heter kände vi ju förstås till, men annars hade väl det mesta om Kambodja glömts bort.
Fritidsresor hade ett bra upplägg tyckte vi, med tre dagar i Phnom Penh, fyra i tempelstaden Siam Reap, och en vecka sol och bad i Sihanoukville.
Vi reste från Kastrup, och med facit i hand något vi ska vara glada för.
Fritidsresor fyller inte ett eget plan från Kastrup, så de köper in flygstolar från Thai Air, vilket innebär att det blir reguljärflyg med bra benutrymme, bra service, och en väldigt behaglig flygresa.
Vi mellanlandade i Bangkok för flygbyte till ett annat av Thai:s plan som trafikerar sträckan Bangkok – Phnom Penh, sista biten tog ca en timme.

Phnom Penh
Phnom Penh, en bullrig sliten stad med smutsig och dålig luft.
Ett organiserat, eller var det oorganiserat kaos, men det fungerade ändå.
Trafikregler fanns inga, de respekterades då inte, om de nu fanns.
Men allt funkade ändå på något konstigt vis. Att åka tuk-tuk runt Phnom Penh är ett minne man bär med sej hela livet, det var en form av skräckblandad förtjusning att åka runt och se Phnom Penh på det viset.
Befolkningen i Kambodja, Khmererna, var så otroligt snälla och glada, hjälpsamma på alla vis.
Inte bara klimatet var varmt, även befolkningen spred värme.
Med tanke på deras tragiska nutidshistoria, och att Kambodja är ett av världens tio fattigaste länder är det fantastiskt att alltid mötas med varma leenden och hjälpsamhet från Khmererna.
Västerlänningar är ännu ganska ovanligt att se, så de är väldigt nyfikna och intresserade av oss.
Upplev staden, skit i Fritidsresors organiserade utflykt, den var inte prisvärd.
Det är inte alls svårt eller besvärligt, ta en tuk-tuk, de finns i mängder utanför hotellen, förhandla om priset innan, att pruta ingår i deras livsstil,
Men gör det med värdighet, inga höga röster eller gap och skrik som i ett arabland, gör upp om återfärden samtidigt, de väntar eller kommer tillbaks, betalar gör du när du åkt klart.
Billigt är det också, ett exempel, från hotellet till Seeing Hands, väntar utanför en timme, till en restaurang, återkommer efter två timmar, kortare rundtur i stan, åter till hotellet, vi betalade 10 dollar, utan att pruta så där väldigt hårt.
Seeing hands är ett massageinstitut, massage alltså, inte en omskrivning för sexverksamhet.
Verksamheten finns på två platser i PhnomPenh, och även i Sihanoukville.
Det är blinda personer som lärt sej massage, och det är inget humbug eller bluff, de kunde verkligen sina saker, en timmes massage kostade 5 dollar.
Jag rekommenderar det verkligen, dina pengar gör samtidigt nytta genom att hjälpa.
I restaurangväg vill jag samtidigt rekommendera ett ställe som heter Friends, de hjälper, och tar hand om gatubarn genom att ge dom utbildning och en meningsfull sysselsättning i restaurangen där de får lära sej servera och laga mat till exempel.

Killing Fields -Toul Sleng, en grym nutidshistoria
Se Killing Fields och Toul Sleng, förbered dej mentalt, det är värre än du tror när du står och tittar på alla dessa svartvita fotografier på barn och vuxna som med skräck i ögonen blev fotograferade sittandes på en tortyrstol i Toul Sleng, S21 som det också hette.
S21, Security Office nr 21, som det döptes till av Khmer Rouge var innan dess en gymnasial skola som byggdes om till tortyrfängelse när de kom till makten.
Där förekom den mest fasansfulla verksamhet människan kan tänka sej utföra på andra människor.
Det finns målade bilder som är så fasansfulla att du blir illamående när du ser dom.
Målningar som är gjorda av en av de få människor som överlevde fasan att sitta där, och komma levande därifrån med förståndet i behåll.
Khmererna är väldigt måna om att få berätta sin historia och den grymhet de utsattes för, de vill gärna visa upp både Killing Fields och S21.
Den lokala guiden som hade hand om oss i bussresan från flygplatsen och in till hotellet berättade väldigt känslosamt och med inlevelse om det helvete Khmererna utsattes för av Khmer Rouge och dess härjningar.
Uppgifterna varierar, men ca 17 000 tusen människor sägs ha suttit på S21 och utsatts för tortyr mellan åren 1975 – 1979.
Totalt så dog ca två miljoner människor under Khmer Rouge:s tid vid makten i Kambodja, hur många av dessa som dog av svält och umbäranden, eller avrättades under de åren är det väl ingen som vet, siffrorna om antalet döda varierar även här kraftigt, allt mellan en million till dryga två miljoner nämns.
Se det i alla fall, det är en del av den grymma världens nutidshistoria som vi inte får blunda för.

Tempelstaden Siam Reap
Redan i Phnom Penh så var jag missnöjd med Fritidsresors och deras reseledares upplägg på utflykter.
Killing Fields fick vi 20 minuter på oss på egen hand efter att hon hade stått och pladdrat.
S21 gav hon oss 45 minuter, vilket jag tyckte var alldeles på tok för lite tid för att hinna se och gå igenom de byggnader som fanns.
Siam Reap blev tyvärr inget undantag, hon, guiden alltså, sjabblade bort det också med sitt pladder.
Hade jag inte gått min egen väg där ute vid Ankor Wat så hade det inte blivit mer än ca 10 – 20 minuter där heller för egen del.
Fritidsresors guide var ett riktigt bottennapp.
Samma sak gäller egentligen i Angkor Wat, se det på egen hand, ta en tuk-tuk dit ut, upplev det, det är en stor upplevelse, läs på hemma så det finns lite grundkunskaper om det.
När du kommer dit så fotograferas du, betalar ditt inträde, 20 dollar för ett endagspass, du kan även välja två eller tredagarspass, du får ditt pass där fotot är inkopierat, vill du ha lokal guidning på engelska så finns även det att tillgå där ute.
Kostnader och så vet jag tyvärr inte, då vi inte utnyttjade det, bara blev erbjudna det.
För att ta sej runt inom området så måste du ha en godkänd tuk-tukförare, du får alltså inte köra runt på egen hand inom området, och det är stort. Två dagar är nog det minsta du bör lägga på Ankor Wat och de övriga större templen, glöm då för all del inte djungeltemplet, det var en höjdpunkt.
Ta med mycket vatten att dricka, finns även att köpa där ute, räkna med att det blir ordentligt varmt och svettigt under dagen när solen står högt på himlen.
Vi besökte även Tonle Sap, den stora sötvatteninsjön en bit utanför Siam Reap, av en del kallad för turistfälla,
Kan väl till viss del hålla med.
Den s.k. flytande byn bestod mest av en försäljningspråm, det var resan dit ut som var mest intressant.

Sihanoukville, sol och bad
Ja den veckan får väl anses som vilken sol och bad vecka som helst.
Hotellet Orchidee Guesthouse kan jag verkligen rekommendera, ett mysigt familjeägt och hemtrevligt hotell.
Gångavstånd på ca 200 meter till den största stranden Ochheuteal Beach, vi tyckte inte om den.
Massvis med försäljare och tiggare som gick runt på stranden, och en väldigt massa folk.
Vi valde istället den betydligt lugnare stranden Otres Beach, inte en endaste nasare, inte så mycket folk, väldigt lugnt och behagligt.
Åk tuk-tuk dit, ca 7-8 dollar dit och hem på överenskommen tid.
Eller hyr cykel eller moped billigt och ta er dit på egen hand.
The Old Market hade brunnit ner i januari, så den fanns inte när vi var där, en del av försäljarna hade istället slagit upp sina stånd utefter vägarna i närheten av där den ursprungligen låg, så det finns fortvarande en del att handla där.
Många fina restauranger, finns även där en del som bedriver seriös hjälpverksamhet, bland annat en med svenska intressenter i driften.
Kambodja är ett av världens fattigaste länder, turistindustrin är fortvarande under uppbyggnadsskedet.
Servicen kan vara dålig, språkförbistringar i form av missförstånd förekommer, det blir felbeställningar på mat och så vidare.
Alla har inte fast personal, det kan plockas in nytt folk varje kväll som inte alls är serveringskunniga eller vidare kunniga i engelska.
Bli inte förbannade på misstagen, respektera att de gör så gott de kan, de gör det alltid med ett varmt leende.
Njut av deras vänlighet och generositet, ge ett leende tillbaks och du blir garanterat glad.
Det är billigt, så varför pruta så hårt även om det går, de pengar du betalar kommer ju folket till del.
Ger du en dollar i dricks efter en god måltid så blir dom oftast överlyckliga.
Det billigaste vi åt för var 1,5 dollar plus ca 1 dollar för en öl, normalpriset för en måltid ute låg runt tre dollar för maten, och två dollar för en stor, 62 cl, starköl, Angkor Beer, en god öl förresten..
Så ca 5 dollar för en komplett måltid kan du räkna med.
Prisnivån i Sihanoukville låg generellt högre än i Phnom Penh, nivån i Siam Reap någonstans mittemellan upplevde jag det som.
Det finns många som tigger, skänk inte pengar till tiggande barn, du gör dom en björntjänst.
Det avhåller dom från att gå i skolan om det är mer lönsamt att tigga, och det är bara kunskap som kan göra att landet utvecklas åt rätt håll.
Det finns många seriösa hjälporganisationer man kan stödja istället.
De har små eller inga administrativa kostnader så pengarna kommer direkt ut där de gör mest nytta.
Korruptionen är kraftigt utbredd inom all statlig förvaltning, så hjälp den vägen hamnar oftast i de redan rikas fickor, och når nästan aldrig befolkningen.
Trots fattigdom och en del elände med sexturism är Kambodja ett intressant land, åk dit vet jag och bilda dej en uppfattning.

Hej!
Härligt att läsa din reseberättelse. Det låter som att ni har haft det bra!
Kan tänka mig att det kan vara rätt skönt med lite sol, bad och avkoppling efter S21 tex. Jag ser verkligen fram emot vår resa och få uppleva allt detta. Gissar att jag kommer bli riktigt illa berörd men det är också något jag känner man måste uppleva om man vill besöka Kambodja "på riktigt".

//Helena

Ja, vi är verkligen nöjda, även om det kanske inte framgår riktigt.
Bara för en dålig guide, som jag tyckte, så var inte resan dålig för det.
Fritidsresors övriga guider var toppen.
Jag hoppas verkligen du får det bra och full valuta för dina pengar.
Åk dit med öppna ögon och ett vidöppet sinne, jag tror inte du ångrar dej.
Personligen tyckte jag värmen var väldigt pressande, det var uppåt 35 g med hög luftfuktighet de flesta dagarna, och runt 29 g i vattnet, så badtemperaturevar bra , så värmen är i så fall den enda orsaken som gör att jag inte återvänder.
Men landet och befolkningen tyckte jag oreserverat mycket om.

Härligt att vi åker i mars då när det om möjligt är ännu varmare! ;-)
Men jag tycker om det, även om det kan vara jobbigt när man klättrar omkring bland tempel t ex. Jag knallade omkring i Konungarnas dal i 40 graders värme, då svimmade faktiskt en och annan, även om jag hade tur att klara mig. Jag vill åka nu, jag är så grymt ressugen! Minst 2 resor om året brukar vara mitt motto men nu har jag varit hemma i hela 9 månader.

Intresserad av lite bilder från Kambodja? Klicka på länken.
Familjen Tisells Webbalbum/Utomlands/Kambodja

Underbara bilder!!
Det är så kul att få se bilder från det man själv är intresserad av. Nu längtar jag ännu mera!

Tack för en trevlig läsning som inspirerade mig att boka samma rutt till nästa år. DOck läser jag någonstans att det kräver malariaprofylax för att vistas i Kambodja. Hade ni det??? Snälla svara mig snabbt vad ni blev rekommenderade. Jag avbokar, vägrar äta malariatabletter då jag vet biverkningarna. MVH Susanne

Du behöver inte oroa dej för malaria, visserligen ska man inte nonchalera riskerna.
Men håller du dej till stråket Phnom Penh - Siam Reap - Sihanoukville så ska du inte behöva det.
Vi åt ingen malariaprofylax, det svenska myggmedlet mygga gick någorlunda bra.
Men ännu bättre om du köper något starkare myggmedel när du kommer på plats.
Dessutom är riskerna ännu mindre nu under torrperioden, riskerna ökar något under monsunperioden då det regnar ordentligt, och myggen frodas mer.
Det enda vi tog i vaccinationsväg var mot hepatit A, dessutom käkade vi bifolac, det funkar ganska bra som profylax för att hålla magen i någorlunda bra skick.
Bakteriefloran är en helt annan än den vi är vana vid så visst kan man bli magsjuk. Själv råkade jag ut för magproblem av lindrig art, det gick över på en natt och en förmiddag med hjälp av Imodium, frugan däremot klarade sej helt utan bekymmer.
Någon i gruppen blev ordentligt sjuk och fick ta till antibiotika.
Du kan ju be din läkare skriva ut det åt dej, och ta med som säkerhet.
Vår läkare gjorde det, vi hade det med oss, men behövde aldrig använda det.
Vad du däremot ska ta med dej är mycket minne till din kamera, det finns fantastiskt mycket att uppleva.
Och du har ju lång tid att längta.

Ja, men först ska jag längta till Vietnam. Vi åker den 18 mars. Saigon-Phan Thiet. Tänker inte ens kolla om man behöver malariaprofylax. Hälsn. Susanne