|
|
Kap Verde – flip eller flopp?
Sedan ett par år har Fritidsresor byggt upp en organisation på Kap Verde, med den nordliga ön Sal som huvudort. Efter att ha tillbringat en vecka där ( 24/2 -3/3 2008) så har jag blandade intryck.
Sal är en bit av Sahara ute i Atlanten. Det regnar bara ett par dagar om året så begreppet öken är rättvist. Allt vatten är avsaltat havsvatten, utom dricksvattnet som importeras på flaska. Nu står Sal inför en explosiv turism, om några år ska det finnas åttiotusen bäddar, byggkranarna står i täta led utmed kusten väster om Santa Maria, den ”största” staden på Sal. Sopberget växer, den lilla natur som finns är garnerad med engångsflaskor, plastbitar, papperskartonger och bildäck. All elproduktion sker med hjälp av oljeturbiner, på en ö där solen alltid lyser och vinden viner. Klimatet påminner om hur det är vacker skånsk sommardag på Österlen, 25 grader varmt och några spridda vita moln på en knallblå himmel – fast på Kap Verde är det ungefär likadant 362 dagar om året. Svårslaget.
Vi bodde på Riu Funana, ett all inclusive-hotell med 2300 bäddar, sex restauranger och 10 barer. Hotellet höll hög klass. De sex restaurangerna hade olika teman, som grill, fisk eller afrikansk mat. Ett antal butiker som sålde souvenirer, kläder och små nödvändighetsartiklar gjorde att man egentligen inte behövde lämna hotellområdet på hela veckan.
Gästerna var en blandning av engelska pensionärer, tyska solstolsockupanter, danska barnfamiljer, norska tanter, finska barlejon och svenska sällskap från Skövde och Malmö. Ungdomar var i klar minoritet vilket gjorde hotellet till en märkligt tyst upplevelse efter kl. 22.00. Skönt faktiskt.
Utanför hotellstängslet utbredde sig en ca 7 kilometer lång vit och bedövande vacker sandstrand, vågorna var imponerande och på avlysta områden for segel- och draksurfarna fram som torpeder . På morgonpromenaderna hälsade vi på strandpipare och spov som trippade i vattenbrynet och plockade smådjur. Faktiskt var morgnarna bästa tidpunkten, nästan folktomt fram till klockan 10.30 då de nyvaknade hotellgästerna samlade sig runt baren för att ta dagens första gratispilsner.
Kapverdianerna är väldigt trevliga. Personalen på hotellet var alltid sympatiska, jobbade hårt och gjorde sitt bästa. Det blev lite fel ibland men det gjorde inte så mycket. Ännu är det nog nyhetens behag som gör att vänligheten dominerar, men om några år har kanske de anställda samma blaserade syn på turister som grannarna 100 mil norrut, på Kanarieöarna.
Frågan är om Kap Verde står inför en miljökatastrof när trycket ökar än mer, och planen landar var 20:e minut istället för som nu en gång i timmen? Räddningen kanske finns i att turisterna ställer krav på resebolagen – varför sopsorterar man inte på hotellet, varför finns det inte vindsnurror som ger elektricitet, varför kastar man all överbliven mat istället för att kompostera, varför alla dessa engångspinaler? Och vart tar egentligen avloppsvattnet vägen? Ut i Atlanten kanske?.
Om massturismen ska kunna fortsätta så ska vi ju inte förvandlas till omedvetna miljösvin bara för att vi går genom säkerhetskontrollen på Arlanda.
POL
|