Reg.datum: apr 2006
Inlägg: 5
Rykte: 0
|
Reseberättelse: Rom
För ca tre veckor sedan var jag i Rom tillsammans med min latingrupp. Den veckan, som vi spenderade i Italien, var en av de roligaste veckorna i hela mitt liv. Hela resan började på lördagsnatten då vi trängde in oss, ca 19 personer, i en minibuss och åkte till flygplatsen i Skavsta. Ja, vi åkte med Ryan Air och ja, jag hade sett dokumentären om dom nån vecka tidigare och var lite nervös. Men jag var inte ens hälften så nervös som en av mina reskompisar som gjorde sin första flygtur den här tidiga söndags morgonen. Resan gick som tur var bra och vi kom fram oskadda. Något som var värre än flygresan var bussresan fram till hotellet. Chauffören körde som en tok och jag fick nästan nära-döden-känslor. Men även den resan gick bra till slut. Alla var trötta och efter att ha vandrat omkring i områdena och sedan ätit en bit mat (äkta italiensk pasta såklart) så bestämde sig mina två kompisar för att gå in till hotellet och vila lite, vi hade ju trots allt inte sovit ordentligt på över ett dygn. Men jag hade inga planer alls på att sova, jag vill se mig omkring! Så jag tog min digitalkamera och gick ut i den ljumma vårluften och tog en promenad i områdena runt omkring. När jag hade gått en bit insåg jag att det inte var särskilt smart att vandra omkring ensam i Roms gränder och då blev jag nervös och började gå snabbare. Men så hittade jag något intressant att plåta och jag glömde bort min nervositet och stannade till ett tag. Sen kom jag på var jag var och blev lite rädd igen, men glömde återigen bort det när jag hittade ett nytt spännande motiv att föreviga. Och så höll jag på i säkert en timme innan jag kom tillbaka till hotellet. Väl inne på rummet gjorde jag som mina rumskompisar redan gjort, däckade på en gång.
Den första riktiga dagen i Rom spenderade vi med att se diverse saker i innerstaden. Jag blev så förvånad över hur lite huvudstad Rom var! Jag såg inga höghus och inte heller så många hårt trafikerade vägar. Inte heller var det svårt att hitta eller använda tunnelbanan. Och skulle man tappa bort sig så är italienarna otroligt gästvänliga och hjälper gärna till. Hur som helst så avverkade vi några av Roms mesta sevärdheter den här dagen, däribland Colosseum såklart. Jag tror nog faktiskt att Colosseum blev min favorit därborta. Jag och mina två vänner hittade vårat favoritställe utanför Colosseum, en liten gräsplätt där man kunde sitta och avnjuta sin Painini och titta på folk, något som är väldigt underhållande. Det finns alltid mycket turister vid Colosseum. På kvällen, när vi hade fritid, valde vi att åka till Spanska trappan, ett ställe som även det var flitigt besökt av turister. Och försäljare. Överallt dessa försäljare. Var det inte armband och solglasögon så var det blommor eller boomeranger. Dom var helt galna!
Dag nr två besökte vi Pantheon, Piazza Navona och ett blomstertorg för att nämna några saker. Det är så otroligt svårt att komma ihåg allt man gör, man ser och får höra så mycket varje dag att minnet sviker något. Det är också svårt att ta in allt. Det är nog först när jag kommit hem och kollat på mina 230 kort som jag inser vad stort det är allt som jag har fått sett. Otrolit! Vädret denna dag var som vanligt soligt och varmt, ca 20 grader i skuggan var det nån som sa. Det var skönt att få lämna snöslasket hemma och få lite värme, vill jag lova! Även den här kvällen åkte vi till Spanska trappan och satt och hängde där lite. Det kom fram tre italienare som vi pratade med och insåg hur dåliga italienare faktiskt är på engelska. De äldre i Italien har lite samma inställning till engelska som fransmännen har: "Engelska? Varför ska jag kunna det? Alla som kommer hit får prata vårt språk!" Men som tur är har de yngre bättre inställning och försökte i alla fall att kommunicera med oss, även fast det är lite svårt när de inte ens vet vad "football" betyder.. Jag fick göra en boll i luften och peka på min fot, sparka lite i luften, för att de skulle fatta. Och till slut trillade poletten ner. Men ni kan ju tänka er hur det såg ut när jag skulle förklara vad en tandställning är.... Jag tror nog att alla vek sig tredubbla åt mina gestikulatoioner, men de förstog i alla fall vad jag menade!
Tredje dagen var det dags att besöka Påven och Vatikanstaten. Vi började med att gå igenom de flera kilometer långa Vatikanmuséerna. Det var ett sånt där ställe som det var sjukt mycket folk och sjukt mycket fina saker att se. Tyvärr kommer jag inte ihåg allt. Inte heller kommer jag ihåg allt som vår lärare berättade om olika föremål. Synd, det hade varit kul att kunna berätta för alla när man kom hem. Fast på ett sätt är det väl tur, då hade det tagit flera dagar för mig att återberätta resan och då skulle ingen orka lyssna. Innan lunchen gick jag o vännerna förbi St Peterskyrkan för att se vart vi skulle samlas nån timme senare. När vi närmade oss såg vi att det stog väldigt mycket folk där och vi hörde aningarna till vad som verkade vara nån slags sång. Konsert? undrade vi. Men nej, det var ju bara Påven som var där och höll mässa! Vi blickade ut över folkhavet, såg obilisken där vår ledare skulle stå om en timme, och började skratta. Hur skulle hon kunna klämma in sig där bland alla tusentals människor? Men en timme senare stog hon nästan ända framme vid obilisken och samlade ihop oss inför besöket i kyrkan. Påven hade försvunnit och de flesta av hans anhängare hade ställt sig i kö för att besöka kyrkan. Vi gjorde dem sällskap och tio minuter senare var vi alla inne i kyrkan. Efter rundvandring i kyrkan gick vi ner i Påve-gravarna, bland annat drottning Kristina och den senaste Påven, Johannes Paulus, ligger begravda. När vi gick där stog vakter och skynda på oss "Avanti, avanti", vilket betyder gå. När de såg mig tilla de snabbt "Cover your body". Då hade jag ett ganska urringat linne på mig och över det hade jag en ouppdragen dragkedjetröja, eftersom man inte får ha bara axlar inne i kyrkan. Men uppenbarligen fick man inte ha urringade linnen överhuvudtaget, lite pinsamt tyckte jag. På eftermiddan tog vi oss till Spanska trappan (igen), men den här gången för lite shopping. Shoppa i Rom är kul, men man ska vara beredd på att det oftast är dyrare än i Sverige.
Sista dagen i Rom tog vi bussen ut till Katakomberna, uråldirga gravar. Tyvärr fick man inte ta kort där nere. Resten av dagen gick vi bla på Via Appia, en gata som är hur gammal som helst. Ganska häftig känsla att veta att man gick på samma stenar som de gamla romarna gjorde för kanske 2000 år sedan.
Under vår sista kväll i Italien träffade vi några killar på hotellet som var från USA, Australien och Colombia.
Resan hem till Sverige var lång och tröttsam och ingen av oss ville egentligen åka hem.
Jag lärde mig otroligt mycket under den här ganska korta, men väldigt intensiva, resan till Rom. Jag lärde mig om Rom och dess antika historia. Om den nutida staden Rom och dess invånare. Men jag lärde mig också mycket om mig själv. Jag har nog aldrig riktigt förstått hur mycket en utlandsresa kan lära mig om mig själv. Om hur jag fukar med människor jag inte känner och om hur jag är i största allmänhet. Och jag har kommit fram till att man känner sig som mest svensk, när man befinner sig utanför rikets gränser.
|